Conversation Piece

I morse släpade jag mig, utan särskilt höga förväntningar, till vårdcentralen för utredning av det som jag tror är migrän. Tänkte att det blir väl ett blodprov och ett recept på Imigran, eller så. Det blev det också, men dessutom blev jag hypnotiserad (sic!) för första gången i mitt liv. Det var en märklig upplevelse och jag var helt oförberedd på detta. Det var inte precis vad jag hade väntat mig på vårdcentralen i Jönkeboda. Jag somnade – eller vad det nu var som hände – där på britsen! När jag kvicknade till kändes det som om jag hade sovit ett dygn minst. Helt otroligt!

Jag måste erkänna att jag är helt såld på idéen att behandla migränen med hypnos. Eller låt oss kalla det avslappning, det låter mindre flummigt. Det fanns en sjukgymnast där som också hypnotiserar – jag menar avslappnar – folk som jag ska få träffa och jag ska få en CD-skiva med övningar. Sen kan jag kanske söka till någon omkringresande cirkus. Det verkar ju passa mig rätt bra att flytta runt, som ni har märkt.

Någon som tycker att det låter en aning ”tantvarning” med hypnos?

Japp, jag blev ju trots allt 31 i lördags!

Tack för all uppvaktning på min födelsedag!
 
Det blev firande med en underbar dag hemma på gården och god middag tillsammans med kocken Micke. (Ja, det är samma person som snickaren Micke, betonggjutaren Micke och hästskötaren Micke om någon undrar.)

Vi är nästan insnöade här. Tur att vi köpte traktorn - vår bäste vän. Det är inte särskilt mycket snö egentligen, men allt samlas i drivor. Jag förstår nu varför Skåne blir lamslaget när det kommer 3 cm snö. Det är inte 3 cm över hela ytan, utan barmark på 80 % av ytan och meterhöga drivor på resten!

Glädjande är att det inte har varit några problem med elen på gården. Det är många som har varit utan el under vinterns stormar och snöoväder, men här har det inte blinkat en enda gång. (Annat än när vi försökte använda elementen i uterummet som Lars-Erik hade installerat på egen hand, då slog de nyinstallerade jordfelsbrytarna ifrån omedelbart. Det känns tryggt med jordfelsbrytare när man bor i ett hus där elen är hemmafixad.)

Nu är det söndag. Dagens äventyr på gården är att fortsätta med rivningen av innertaket i stallet.

På återhörande!

Goliat har fått burkar med något mirakelpulver av den förhoppningsfulla La Familia i Skråmsta. Jag är skeptisk. Men, jag petar i honom det där pulvret och hoppas att det ska verka på utlovat sätt; minska mjölksyran.

Nu ska Åsa och Rune testa det där pulvret med sin nyinförskaffade fantastiska apparat mjölksyremätaren. Med den ska man kunna jämföra hästen utan pulver med hästen med pulver.

Jag ser med spänning fram emot att få del av resultatet. Själv vet jag ju redan att det där potatismjölet som man säljer dyrt i små burkar inte kommer att ge något resultat - så är det bara. Sådana där mirakelpulver har ju aldrig någon effekt, det finns inga genvägar. Jag återkommer med rapporter som visar att jag har rätt. Det ska bli så roligt att tråka PL (idékläckaren) för detta.

Och, jag ger mig aldrig hur fel jag än har...

Jag har mottagit min allra första uppfödarpremie! Det blev en glad överraskning, jag kände faktiskt inte till att det utgår uppfödarepremie även på premieloppspremien. Det passade bra eftersom det räcker till nästen hela licensavgiften. Nu kan jag träna på ett år till. Tack för det, Wannabe!

Under helgen var vi i Stockholm och Sigtuna på turné. Jag hann inte en ens en bråkdel av det jag hade hoppats och eftersom jag hade lyckats glömma min mobiltelefon i Jönkeboda, så var det en del logistikproblem.

Men jag hann i varje fall det viktigaste; att köra Mias häst Dean Dream (som startade på Gävle idag [måndag] och blev femma). En stor eloge till Mia som har fått hästen i fint skick - trots alla tips från bekantingarna på Internetsajten Bukefalos.

Jag fick också träffa Jesper och Lenas sto Gwendolyn som är dräktig med Enjoy Lavec. Familjens förväntingar är stora och vi håller tummarna för att det ska bli ännu en stjärna.

Hos familjen Löhr i Skråmsta glimrade stona I Love Maui och No Lesions, den senare dräktig med Scarlet Knight. Även där höga förväntingar och vi håller tummarna för att No Lesions nästa avkomma ska bli lika fin som den förstfödda efter Gentle Star; Smart Lohr (i träning hos Rune Sörensen), som jag fick se videofilm på.  

Hos Löhrs lyckades jag få med mig en laserapparat. Tack för det. Nu ska jag laserbehandla Goliat och Wannabe tills de blir självlysande så jag slipper ha lyktorna på i mörkret!

Mia och Lena ägnade sig båda åt märkliga strechingövningar med en morot, som såg roliga ut. I går kväll skulle jag prova på Goliat. Det gick till så att man höll moroten framför näsan på hästen och förde den åt sidan för att hästen skulle följa med. Med Goliat funkade det bra med en borste! Snacka om knasig häst, han bet tag i borsten och vägrade släppa. Till slut var det inte stretching utan dragkamp. Han ruskade med borsten så mycket han orkade och jag hängde som en trasa i andra änden. Tur att ingen såg oss.
 
Nu ska jag ut och träna! Skam den som ger sig och nu har jag fått ny inspiration av alla fina hästar jag träffade i helgen.